Pretend.

Tjena. Det var längesen jag fick nåt vettigt nedskrivet här, eller egentligen så har jag väl aldrig skrivit något vettigt, men iaf. Jag satt dock och läste massa bloggar igår, samtidigt som jag hoppades på att sjukdomen skulle bli lindrigare. Tro det eller ej, men att läsa bloggar verkade fungera, för idag känner jag mig mycket piggare! Tillbaka till ämnet.. Jag läste då en blogg, vems det nu än var så hade den skrivit så sjukt långa inlägg, så man orkar ju inte läsa dem. De sjukaste var ju att man får ihop så mycket sammanhängande text om absolut ingenting? För det är väl ungefär vad blogga går ut på - berätta om dagens händelser och lite känslor på det, därför är det mycket roligare att läsa bloggar om människors åsikter eller bara allmänt intressanta inlägg. Jag kan ju inte påstå att jag nu är nån höjdare på att skriva intressanta inlägg som alla bara vill läsa, för mina inlägg är ju som alla andra inlägg - tråkiga och handlar om vardagen. TJOHO!

Känns konstigt nu när man träffar gänget, och alla inte är med. I Söndags lämnade Lax'n församlingen och jag tror det är idag Hannes far hem också. Det är dock sjukt tråkigt, eftersom båda två är riktigt roliga och härliga. Jaja, man kan väl inte göra annat än att leva med det. Påtal om skejt och härliga människor så for jag och min värdinna Cornelia till bowlen och träffade Linda med respektive och Oscar, sen kom Andre, Martin och Pontus också. Så samtidigt som vi försökte få ihop en bräda, eller rättare sagt skruva ihop hjulet så blev vi också ägda av några 98:or. Känns ju bra.. NAT! Dock lyckades vi aldrig med brädan, men iaf. Nu ska jag på middag, och sen blir det till att se bio med Cornelia!

Just nu sitter jag vid mitt stugfönster och tittar ut över havet. Det blå, djupa vatten som egentligen är helt okänt med tanke på att ingen vet vad som pågår där nere. Samtidigt som segelbåtar seglar förbi så gör jag som vanligt - tittar på molnen och får den perfekta stunden att bara vara för mig själv, tänka och se hur olikt sig allting blir. Musiken i öronen påverkar ju en mer än någonsin och i just denna stund så var det So I need you - 3 doors down. Dock första gången jag hör låten, men den har en text som jag tycker kan passa in i många stunder. Så musiken blir ett kryphål till det djupa och oförståndiga havet - båda stömmar och det påverkar levande varelser, men eftersom vattnet var en rätt så grovt mycket tidigare "uppfinning" eller vad jag nu ska kalla det, så blir det musiken som blir kryphålet. Då vet ni det. Jag och naturen tackar för oss. Jag avslutar med ett uttryck: "fett lite cash på luren". Hahaha ;) puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0