When he smiles.

Hej och välkomna till vår examenskonsert..Yes indeed!

Åååh, tiden gick så fort, och jag vill bara stå där på scenen igen. Så himla underbart, så pinsamt men så helt otroligt och oförglömligt.

Jag sitter fortfarande här inne och hänger framför tv:n, sitter och övar lite, men har inte gjort min engelska. Dock så har jag plockad upp alla kläder från mitt golv, vilket gjorde att man faktiskt ser golvet. Medan jag sitter här och skjuter upp mitt arbete och får lite dåligt samvete så tittar jag även på gamla bilder. Detta får mig att inse att jag inte alls vill ha kvar denna hårfärg, och jag vill vara blond, åååh, dumma hår, jag kommer aldrig få tillbaka mitt hår. Så onödigt! Hur fasen ska mitt hår se ut när man ska stå på scen inför ett fullpackat acusticum? Eeeeh, jag vill inte ens veta. Så fult, så man vill kräkas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0