Kärlek kan vara så mycket. Det kan vara det sämsta i hela världen, men också det absolut bästa. Det kan vara kärlek till en vän, kärlek till en pojk- eller flickvän, kärlek till familjen, kärlek till en gitarr, kärlek till en låt. Ja, egentligen kärlek till vad som helst.

Jag har alltid haft ganska svårt med kärlek när det kommer till förhållanden. Det har inte handlat om att jag inte har kunnat bli kär, för det har jag kunnat. Men det har funnits något som har gjort att det inte har fungerat, ungefär som en spärr. Det behöver inte alls ha varit fel på personen och det har egentligen inte funnits något som har varit "fel", men jag får panik, och ja, då är det som kört. Jag vet inte hur jag ska förklara, men det har varit sjukt jobbigt. Som tur var har det börjat släppa, och jag har blivit kär i den finaste pojken som finns, utan att ens ha haft lite panik ♥

För mig har alltid kärleken till mina vänner varit störst. Och min familj förstås. Men mina vänner har alltid haft en otroligt stor och viktig roll i mitt liv. Hade det inte varit för dem, så hade jag inte varit den jag är idag.