Ja.. vad får mig att gråta? Jag har nog gråtit mest på grund av prestationsångest. Jag hatar att vara dålig på saker och misslyckas. När saker som jag vet att jag kan göra bra, går åt skogen, då kan jag inte hålla mig. Även när separationsångesten tar över, då tar också tårarna över. Mamma har t ex börjat prata om att vi ska sälja huset och flytta om något år. Då måste jag gå därifrån för jag börjar gråta varenda gång. Klara verkligen inte av sånt. Gråter till filmer gör jag också.

Jag gråter dock inte till massa småsaker. Jag samlar som på mig alla dessa småsaker tills det bara krävs något pyttelitet, då barkar det ordentligt. Och alltid på offentliga platser också. Sjukt irriterande. Kan i princip aldrig gråta när jag är hemma själv, utan det kommer alltid olägligt.