You know my name.

Så äre hurreni, ibland så suger livet så jävla hårt, men det har ju samtidigt sina ljusa stunder. Igår fick jag skratta väldigt mycket när jag och linda for på "grillkväll" med Patrik, Rasmus, Oscar, Andre, Magda, Anton och Hannes. Vi fick ju iaf upp en liten brasa som varade i cirka 3 minuter. Varför den slocknade kan ju Rasmus ta och berätta ;p hahaha. Vi fick även skratta åt ett ko-race som hannes och anton använde sina vildaste fantasier till att utföra, och lyckat blev det. Vi såg shaun of dead, om det nu var så den hette, och jag har nog aldrig suttit så obekvämt när jag ser film. End of story. Goodbye.


Inte lika "AH" längre.

Ja, det finns nog inte så mycket att säga.. fan.

AH :D

Det var den tråkigaste och drygaste dagen på länge, men sen så kom det bara ett besked som gjorde mig så lycklig. Eller besked och besked.. JAG ÄR IAF SKITGLAD, ÅH SÅ JÄVLA AAAAAH :D:D::DD:D:D::D:DD Ja, iaf så har jag haft den värsta franskalektionen på länge. Vi skulle alltså presentera en okänd person på franska inför hela gruppen. Dock så protesterade vi och fick därför i mindre grupper, och det tackar vi för. Till en början så stod hon i 10 minuter och babblade om sig själv och massa annat på franska, och vi fattade ingenting. Nu tar jag för givet att ingen fattade, men det kanske var nån som gjorde det.. fast när hon frågade om vi förstod så satt alla bara tysta xD HAHA, sen började vi asgarva. Hahaha, vilka underbarn vi är :) Nu ska jag vara med favvolindis iaf :) puss <3

ES1B

Alltså vilken klass, jag finner inga ord. Dessa tre år kommer vara så fasansfullt roliga, fyllda med tårar av skratt. Jag älskar klassen redan, och det kändes verkligen bra att få nåt så pass ljust i livet. Undrebart, så jävla underbart <3

fuck off and die.

I don't want to hurt you
You don't want to hurt me
I can't stand you
And you can't stand me
We can't rearrange
You can never change me
Say goodbye
Nothing I say could change your mind

Stay here forever.

Tjena. Dagen var planerad på följande sätt: Vakna nån gång - fara ut och springa - duscha och allt som hör till - gå på stan - vara med Linda. Alla dessa saker lyckades jag också med. Eller gå på stan och gå på stan.. jag köpte en chailatte på waynes och träffade en jättegullig tant som pratade om sina barnbarn. När detta inträffade insåg jag hur trevlig man måste vara om man ska jobba som solflicka. Du ska då ständigt lyssna på hur fina barnbarnen är, och vad som hände när de var unga. Samtidigt som det mesta bara är babbel, så kan man fånga rätt så många intressanta saker ändå. De har ju faktiskt levt på en tid som vi knappt kan föreställa sig. Idag blir man tex lurad av tvättmedelsreklamer, men förr så blev man lurad av att en snubbe på tv sa att det skulle bli färg-tv om man satte en nylonstrumpa över tv:n. Det skulle dock vara ganska kul om de hade gjort en undersökning på hur många det egentligen var som prövade, för på nåt sätt så låter det ju ganska logiskt. Det är ju som en ganska galen "färg" i nylonstrumpor, och om jag ska vara helt ärlig så hade jag nog också prövat. Fats iofs.. jag är nog en klassad tönt och trögis, så jag förväntar mig inte så mycket av mig själv.

Skola imorrn då, och jag längtar som stryk. Det ska bli skithärligt med en ny klass, och bara få komma bort ifrån det gamla. Dock känner jag ju typ alla i klassen, åtminstonde vet jag vilka det är, förutom två tjejer typ. Hoppas de kommer in i gänget, för annars kan det bli rätt tufft för henne kan jag tänka mig. Det blir säkert bra. ES1B, here I come!

   

Jag saknar det.

Fantasin gör verkligheten till en besvikelse.

Trots att jag hade förväntat mig en lång och ljuvlig sovmorgon, så vaknade jag tio minuter innan klockan skulle ringa. Jag hade till och med ställt 3 alarm för att jag alltid lyckas stänga av dem. Det visade sig iaf att jag inte behövde dessa alarm idag, och kunde lika gärna ha haft en almenacka som påminnelse om väckning. Varför jag drar upp just detta om almenackan är för att jag funderade på det idag.. Det är ju nämligen så att jag är sjukt grym på att glömma bort saker, och en almenacka påminner mig inte, utan den måste jag ju titta i. En mobil tillför både musik och påminnelse på samma gång, men där orkar jag ju bara skriva upp livsnödvändiga grejer. Så då står jag inför det tuffa beslutet: Ska jag köpa en almenacka som jag skriver i, men glömmer bort det, eller ska jag skriva in i mobilen där jag bara kommer skriva upp de nödvändigaste grejerna och få påminnelse? Jag har seriöst beslutsångest :-|

Idag har jag iaf gått med Liselott på stan, och sedan tillbringade jag kvällen med samma sällskap. Det var faktiskt rktigt trevligt idag, och jag har aldrig i mitt liv skrattat så mycket åt ett par ljusa jeans! Denna dag blev jag också väldigt förvånad över att jag faktiskt inte köpte ett enda klädesplagg, trots att jag prövade massor.  Istället fick jag mig nya skolsaker inklusive väska. Den där feta väskan tror jag dock att jag ska lämna tillbaka, för jag känner mig inte helt nöjd. Jag vet ju exakt vad jag vill ha för väska, men den finns ju ingenstans, och just därför känns det skitjobbigt att köpa en väska som man tycker är "sådär" och skapar ett första intryck med den. Ge mig bara en väska som jag vill ha!

I love the way you laughed with me.

Never mind.

Jag vet att tiderna förändras, och vi med dem, men när överstiger man gränsen?

Eftersom jag har varit med om så många personer som förändras hela tiden, så har jag faktiskt försökt att skapa mig olika teorier om varför man faktiskt håller på med det man gör. Jag har dessvärre inte kommit fram till något vettigt, eller jo förresten, en teori var ganska bra, men låter rätt patetisk i skriftspråk. Ni får helt enkelt prata med mig om ni känner er sjukt fascinerade och intresserade. Just nu är jag bara rädd. Jag är rädd att du bara skå gå iväg och lämna mig i sticket när du själv kommer leva i en dröm. Självklart har jag ju andra vägar att gå, så livet ser ju inte allt för mökt ut. Jag hoppas bara att du inser att jag behöver dig, och att mitt liv blir förjävligt utan dig. Resten är upp till dig. Välj ditt sällskap eller skapa ett enda stort. Your choice!

Vad är det för dag?

Ingen idé att fortsätta vänta, när det ändå bara leder till saknad och därav värsta depp. Så varför, ja sig mig varför jag ska ödsla de sista dagarna på detta underbara sommarlov till att vara depp. No way, nu är det dags att jag sätter stopp för mig själv, ta mig i kragen och vara så glad. Sagt och gjort. Jag spenderade dagen hos Patrik med Linda, Anton och Magda. Det var riktigt roligt, eller det är ju inte så konstigt, hur kan man inte ha roligt med Linda och Magda? xD Vi är ju som skrattmaskiner alla 3. Det bästa måste ju helt klart ha varit när vi skulle öppna dörren till Patriks bror som spelade CS, för det var seriöst en min som jag sent glömmer. Bild kan komma upp senare, om den var "internet-vänlig" om man så säger. Vi gick även till Anton för att våldgästa honom, men vi var för fega och började därför att fundera på om vi skulle campa på vägen utanför hans hus :) Helt klart rolig dag flickor och pojkar!

Nu sitter jag och lyssnar på "Ny kostym", för det är helt klart den typen av musik jag måste lyssna på om jag ska bli glad och inte deppa ihop. Eller förresten, Trio med lax gör nog jobbet mer än utmärkt idag, så "Jag tycker illa om dig" eller "Dina billiga kalsonger" blir nog perfekt.  Förmodligen så hittar jag väl på något roligt med Linda ikväll, ska du hänka så är det ju bara att du hör av dig :)

Come back!

Another day without you with me, is like a blade that cuts right through me.

Gårdagens kväll/morgon var ju extremt rolig. Jag, Linda och Magda hade ju mer likheter än vad jag hade väntat mig. Det skitroligt iaf :D Idag är inte någon supergreat dag, med tanke på hur länge jag måste leva med det. Aja, sånt är livet! Eller hur ludde? ;) hahaha.


You're my sunshine.

You are my sunshine, my only sunshine.
You make me happy when skies are gray.
You'll never know dear, how much i love you.
So please, don't take my sunshine away.

18/8-08

Tja. Igår blev det till att spela volleyboll och se film hos Anna-Maria. Rasmus påstod att jag aldrig vann i volleybollen, men tro det eller ej, det gjorde jag visst! Filmen vi såg var typ helt wierd och lite väl för fantasy för min del. Jag har kommit fram till att fantasy inte alls är min typ av filmgenre, inte skräck heller för den delen. Komedi är nog helt klart den linje jag är inriktad på, med tanke på att mitt liv är som en komedi som man bara skrattar åt. Ibland känns det som att folk tror att jag är "tjejen som tror att hon är nåt", men om sanningen ska fram så har jag inte en gnutta självförtroende. Dessvärre är det ju så att folk tror på vad de vill, och oftast skaffar det sig en uppfattning om folk genom att höra uppfattningar från andra. Det är ju piss egentligen.. men det är sånt man får ta i guess.

Eftersom det regnar idag, så kan man alltså inte göra någonting. Sitta hemma, tjocka sig och lyckligtvis så har man kanske en bra film hemma. Annars är det bara att ge sig ut i det våta vädret och färdas till Hemmakväll på ett eller annat sätt. För min del så ska jag nog fortsätta läsa på min bok som jag köpte igår. Den heter "Magistern" och handlar om en lärare som undervisar i engelsk litteratur. Jag hoppas den är bra iaf, för jag är så apless på böcker som handlar om medelålders kvinnor i samhället. Och med det menar jag alltså typ Marian Keyes böcker. Så nu ska jag ta min bok och önska att någon kunde ta mig härifrån, för jag är så less, så jävla less.

Söndag.

If I see you next to never,
how can we say forever?
Wherever you go,
whatever you do,
I will be right here waiting for you.
Whatever it takes,
or how my heart breaks,
I will be right here waiting for you.

Torsdag.

Jag vaknade av en helt galet sjuk dröm, som när jag vaknade blev till en besvikelse. Herregud, ta mig tillbaka till Kristianstad! Nog om drömmar och dess like.. Jag var så hurtig att jag for ut och sprang även denna morgon. Jag hoppas nästan på att det blir en rutin, så jag skaffar mig lite till kondition i alla fall. Linda undrade om vi kunde hitta på nåt, och jag antar att det blir så :) Fast jag hade tänkt möblera om i mitt rum, och köpa en ny moppehjälm också. Om inte annat så får hon hjälpa mig med det xD hahahha.

Det blev så att Linda kom hit och hjälpte mig att laga mat. Eller hon tog kort på mig när jag lagade mat.. Det blev Cornelia och Fridas specialare, och den stillade hungern galant. Vi tog våra finfina mopeder för att köpa en moppehjälm, och budgeten räckte även till godis. Slaggade sedan framför tv:n, tills vi lyckades ta våra feta arslen till Patriks place. Möller kom sedan med den brillianta idén att spela volleyboll, så vi for till Storstrand och spelade. Jag och Linda ägde ju dock ut alla, så det var ju inte så roligt med tanke på att det är jobbigt att vara så överlagsen.. eller nåt sånt. Efter detta blev det allmänt häng hos Patrik med Anton. Riktigt rolig dag pojkar och flickor. Jag får tacka för mig helt enkelt. Tack :)


Believe.

Gråter du, så gråter jag.
Skrattar du, så skrattar jag med dig.
Hoppar du, så hoppar jag.
Faller du, så tar jag emot dig.
Jag lämnar dig aldrig Linda.

Jag finner inga ord.

vsdigsdgsdgsdghdbskjgggggggggggggggggggggggggggggggggggghbdjksgaldkgnjlbwsgfsd,vbsdkjgv1§sjghsdgbjgksdjgbdssssjkbfadkjfnasldjk<fbjkalfsb<dab,acnfklasjhkajfjafhhfnö<öxljfdsfikjfbdslök<ajh.----------aefjfjkldsfnklgdskgndnkglsdlgnjg ldsöjmgsdfvbnsklfgblsk<ön<sjhgngnszlslls nfdjfhdhfjdfkflldldhfhfjjkdkdkdkdkdkdkdkhn dsjiosgdzglkjhgngnfsösdfiffnföapaoaiwhrnrfap<poierrdjdöalfnvbhjdkfiuyhdAÖ<Ö<SJHFDNVNJSK<ILUYGGS<saffgsdlig higlksjdgsgdiLwghisduisidghfuisdaguhafgjkfdklhfPOJF<KLJKHfdjkl<döljgmskl.ganaeohöorgoöirgjfjdsklgfsdg.

Dålig men rolig dag antar jag.

Snacka inte - gör det!

Jag har alltid varit tjejen som inte brukar vara så blyg, men när det kommer till vissa situationer så är jag inte den där utåtriktade som vågar göra det mesta. Jag tycker tex att det är väldigt jobbigt och pinsamt att fråga om hjälp, bara att fråga om man får låna toaletten på en affär kan vara rena plågan. Sen förändrades saker och ting, speciellt när jag var på Riksmötet i Kristianstad. Framför allt så lärde jag mig att man inte kan ta någonting för givet, varken ålder, sexuell läggning eller om det är en man/kvinna. Just det där med kille/tjej har ju sin egen, ganska roliga för den delen också, historia bakom det hela. Men just det där med mod - är det inte läskigt så är det inte heller modigt. Även fast andra kanske ser det som den mest simpla saken i världen, så kanske det är modigt för en själv. Kanske var det jätteläskigt och jobbigt att gå fram till kassan och fråga efter toaletten, eller så kan det vara extremt läskigt att hoppa ner från ett berg. Den enda som kan sätta gränsen för vad man själv tycker är modigt är du själv. Livet kräver mycket mod, så jag antar att det inte är någon idé att ge upp. Det man inte vågar göra, ångrar man oftast att man inte gjorde.

Jag stod i tivoliparken när jag insåg hur det egentligen var. Jag ska inte behöva stå och grubbla i 10 minuter vilka nackdelar och fördelar det finns för att göra vissa saker. Varför ska man ens grubbla över något som är så vardagligt? Det var helt enkelt stunden då jag ändrade uppfattning om mitt agerande. Jag frågar mig själv: "Kan jag dö av det?", och konstaterar rätt snabbt att jag inte lär göra det. (Bortsett från när en hel buss gör en generad, då var ljuset nära kan jag meddela). Så nu ska jag iaf försöka fortsätta med att inte vara så blyg jämt, och inse att jag inte dör av det. Jag ska sluta snacka med mig själv i töntiga/patetiska lägen, jag ska helt enkelt bli modig!

         

Söndag.

Tetris-lan var ju helt klart någonting utöver det vanliga. Ett rum fullproppat med tonårskillar som inser hur mesigt och patetiskt tetris egentligen är, det är inget rum man vill vara i allt för länge. Det var iaf sjukt jätteroligt, trots den hjärntvättande tetrismusiken, så överlevde jag trots allt. Var dock lite orolig över att jag skulle somna på moppen när jag gasade hem kring 7-tiden på morgonen. Trots allt så lever jag iaf, men jag är helvetes trött xD


And even though it's different now, you're still here somehow.
My heart wont let you go, but I need you to know -
I miss you.


Nej!

Jag vet inte vars jag ska ta vägen. Kan du inte bara vara här? :(

Pippi <3

Tja! Riksmötet i Kristianstad var ju bara för roligt :D

RSS 2.0